Eskapisten: redux

Recension: Körsbärsträdet

med en kommentar

Rollspelsäventyr

Körsbärsträdet (Hammaren & Trollspöt)

Av: Nils Hintze

Fiktionslek

betyg4.jpg

Fiktionsleks lilla uppstickare Oktoberlandet: Hammaren & Trollspöt dök upp från ingenstans och charmade byxorna av den svenska rollspelsintelligentsian. Enkelt illustrerat och med en layout som mer påminde om en roman än ett rollspel gjorde det ett spartanskt intryck. Men under den enkla ytan dolde sig en helt egen och fantastisk spelvärld, beskriven med litterära grepp och med ett språk som höjde sig en bra bit ovanför den normalt så torftiga rollspelsprosan. korbarstradet.jpg

Därför är det extra roligt att se att den höga nivån bibehålls i det andra pdf-släppet till spelet, äventyret Körsbärsträdet av Nils Hintze. Det stramt formgivna dokumentet klockar in på 17 sidor och är smakfullt men mycket sparsamt illustrerat av Magdalena Csiky. Äventyret, eller spelledarmanus som det kallas här, är baserat på Anton Tjechovs klassiska pjäs Körsbärsträdgården från 1904.

Bara det faktum att Hintze valt att inspireras av en rysk pjäs från sekelskiftet känns uppfriskande. Det här är så långt ifrån Trudvangs hormonstinna dvärgar och Noirs pojkrums-Chandler man kan komma.

I Körsbärsträdet får vi stifta bekantskap med den vackra arkeologen Anya Ranevskaja och hennes något excentriska familj som tillsammans står inför ett präktigt moraliskt dilemma. Familjens stolthet, den vackra körsbärsträdgården, har slutat blomma och med det är även klanens försörjning hotad. Anya kallas hem till familjegården för att lösa problemet på ett annorlunda vis. Med henne följer naturligtvis rollpersonerna. Det blir början på en dramatisk vecka som innefattar allt i från olycklig kärlek, urgamla hemligheter, intrigerande bybor till mystiska väsen.

Nu är det inte handlingen som är Körsbärsträdets största behållning. Nej, det är karaktärsskildringarna och Hintzes språk som är de stora utropstecknen. Jag vet inte i hur stor grad personerna i äventyret är baserade på pjäsens rollfigurer, det spelar egentigen ingen roll, för de är bland de bästa karaktärer jag läst i ett äventyr. Den misslyckade brodern Klenodan som slösar bort sitt liv vid biljardbordet eller den förvirrade matriarken Andreia som definivt sett bättre dagar och mest dricker sekt eller ägnar sig åt sin aggressiva knähund Mops, bara för att nämna två exempel. De är alla sammansatta figurer, mer eller mindre humoristiskt skildrade och med varierande mål.

Finns det inte något negativt att säga om Körsbärsträdet då? Jodå, det hade inte skadat med några fler illustrationer. Csikys eleganta teckningar ger definivt mersmak. Dessutom kan jag tycka att det är väl många namn att hålla reda på för ett så kort äventyr. Jag skulle inte rekommendera Körsbärsträdet till en nybörjare, men alla andra som är nyfikna på Hammaren & Trollspöet gör klokt i att bege sig till Fiktionsleks webbsajt och ladda ner äventyret.

Du hittar Körsbärsträdet här.

Written by Eskapisten

oktober 18, 2007 vid 7:18 e m

Ett svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Fin recension som fan! Jag gillade äventyret väldigt mycket, och det är kul att se en sån produktion recenserad, det är inte varje dag precis!

    Simon

    oktober 18, 2007 vid 10:26 e m


Lämna ett svar